Vilken är den viktigaste färdigheten i arbetslivet i framtiden?

Denna fråga får jag ibland i min HR-roll på IT-företaget Pedab. “Tjänstedesign”, brukar jag svara utan tveksamhet.

Tjänstedesign, på engelska Service Design, innebär att om- eller nyskapa en tjänst så att den motsvarar kundens behov på ett användarvänligt sätt.

Ett ypperligt exempel på en dylik tjänst är Matsmart (matsmart.se / matsmart.fi), som köper upp mat som annars hade slängts och säljer produkterna via en mycket lättanvändlig portal. Det är hur trevligt som helst att surfa runt bland varorna, klicka fynden till varukorgen, och inte ens behöva krångla med kreditkort utan betala härligheten med ett enda klick via Klarna. Ett par dagar senare hämtar man paketet från posten – samtidigt som man känner sig lite av en hjälte för att man bidragit till ett minskat matsvinn :) (OBS detta är inte ett sponsrat inlägg)

Speciellt om du jobbar inom IT-branschen så är tjänstedesign helt säkert en färdighet som du har nytta av framöver.

Likväl begrundar jag nu seriöst att ändra mitt svar!

Häromdagen läste jag nämligen en mycket intressant rapport: The Future of Jobs Report, för vilken World Economic Forum har intervjuat 313 HR-ansvariga på företag från 15 länder. De intervjuade har bland annat fått svara på frågan om vilken färdighet de anser vara viktigast i arbetslivet år 2022.

Listan toppas av analytiskt tänkande och innovationsförmåga (Analytical Thinking and Innovation). Detta kommer dock inte att vara min nya respons till spörsmålet ovan. Det finns nämligen en annan punkt på förteckningen som är mycket mer intresseväckande; listans åttonde plats, som intas av emotionell intelligens (Emotional Intelligence, EI).

Emotional Intelligence kommer bli mitt nya svar!

Varför? Det kommer ju först på åttonde plats...

Jo, jag resonerar såhär: I ett tidevarv som karaktäriseras av digitalisering, automatisering, robotisering, maskininlärning och artificiell intelligens behöver vi utveckla nya strategier för arbetslivet.

Många arbeten kommer att ersättas av robotar, såsom lagerarbetare i stora lagerlokaler av självkörande truckar.

Även så prominenta yrken som läkare krackelerar. En robot kan samla, lagra och granska exponentiellt mycket mer information än en människa – alla senaste forskningsresultat, medicinska journaler, symptom och alternativa behandlingar från hela världen på alla språk. En robot kan även göra snabbare och mer exakta diagnoser. Detta tillämpas redan på att diagnosticera cancer i ett tidigt skede, och till exempel så kan mammografiresultat fastställas 30 gånger snabbare och med 99 procents tillförlitlighet med hjälp av artificiell intelligens.

Det betyder inte att inte läkare skulle behövas framöver – det innebär att läkarens roll förändras.

Allt kan inte ersättas av algoritmer!

En fiffig manick kan göra en träffsäker diagnos och behandlingsrekommendation, men det behövs en människa för att förstå patientens situation och känslomässiga tillstånd.

Till exempel; om en nedstämd person söker läkarhjälp så kan en maskin mycket väl använda metoder, såsom test av personens sinnesstämning samt avläsning av ansiktsuttryck och röstlägen, för att komma fram till diagnosen depression. Men vilken behandling ska sättas in? Enbart mediciner, enbart terapisamtal, en kombination av båda och i hurudana proportioner, terapisessioner ansikte mot ansikte eller över nätet eller en kombination, ska motion kanske ordineras (vilken kan ha lika god effekt på depression som mediciner), behövs det sjukskrivning från jobbet och för hur länge osv osv.

Allt detta kan en maskin INTE avgöra! Här behövs den mänskliga förmågan att förstå och tolka sinnestillstånd, livssituation och känslor samt dra adekvata slutsatser.

Facit till framgång i det digitaliserade arbetslivet ligger i att arbeta MED maskinerna och inte emot.

Låt dem göra det som de är bäst på – och fokusera du på det som vi levande själar är överlägsna på! Satsa på att utveckla den färdighet som du kan göra bättre än alla robotar och all artificiell intelligens; lär dig emotionell intelligens och du är attraktiv på arbetsmarknaden även framöver!

Vad emotionell intelligens i arbetslivet egentligen innebär och hur du kan lära dig det återkommer jag till i ett kommande inlägg – stay tuned!