Han sitter med armarna i kors och benen likaså. Sluten. Jag låter mig inte bekomma. Vi pratar arbete och karriär.
”Var ser du dig själv om tre år?” frågar jag. Den klassiska jobbintervjufrågan.
Han blir märkbart irriterad. ”Det där är en idiotisk fråga”, säger han. ”Jag har ingen som helst aning om hur livet ser ut om tre år, det är ju svårt att ens veta vad som händer om tre månader. Den tid jag senast lade ner på att göra en treårsplan var totalt bortkastad, eftersom planen var utdaterad redan efter några månader.”
Jag hör vad han säger men envisas ändå med att vilja få frågan besvarad.
”Jag vill i alla fall INTE bli chef och jag vill INTE ha mer ansvar”, säger han surt. ”Been there done that och det är inte för mig.”
Hurtigt försöker jag få honom att vända på steken, att fundera på möjligheter och på vad han VILL, istället för vad han INTE vill. Han lugnar sig och tänker en stund.
”Om tre år vill jag kunna programmera”, säger han plötsligt tvärsäkert och ögonen glimtar till. Som i ett trollslag har han kommit in i rätt tankebanor och av bara farten dyker det upp två saker till; han vill bredda sitt kunskapsområde inom den nish han arbetar och han vill starta ett eget företag vid sidan om jobbet.
Armar och ben är inte längre korsslagna. Nu lutar han sig framåt och gestikulerar entusiastiskt, medan han levande beskriver varför han vill lära sig programmera och vad han tänker designa med sina nyvunna programmeringskunskaper.
Jag förstår inte hälften men ler inom mig.
Jag kan hålla med honom om att i ett samhälle som utvecklas med hiskelig fart kan frågan upplevas som omotiverad, speciellt när det dessutom råder en pandemi som ingen kan förutspå. Det oaktat är det en mycket bra fråga att ställa sig själv nu och då.
De flesta av oss behöver en riktning i livet för att vi ska vara lyckliga. Ett av våra grundbehov är att få lära oss, växa och utvecklas som människor. Vi kan förstås tillfredsställa denna längtan genom hobbyn eller annat som vi gör utanför jobbet. Men eftersom arbetet oftast innehar en central roll i våra liv så behövs det även där en riktning, en målsättning.
När vi har en riktning så har vi också en mening. Någonting som motiverar. Någonting nytt att lära. Någonting större att sträva mot.
Var vill du vara om tre år, arbets- och karriärmässigt? Ta gärna papper och penna och skriv ner.
I jobbintervjusammanhang frågar man ofta var kandidaten ser sig själv om fem år (inte tre). Syftet är att få veta om personen ser den sökta rollen som sitt drömjobb eller som en språngbräda till nåt annat, samt om hen har en plan för sin framtid.
Men eftersom du nu inte är på intervju, utan funderar för din egen skull, så välj tre år. Fem är för lång tid för hjärnan att greppa. Tre år är dock överskådligt; detta år, nästa och sen följande. Hjärnan gillar annars också att tänka i batcher om tre - det finns en känd princip som heter ”the rule of three”.
Kanske vill du, liksom min coachingklient, bredda ditt kunskapsområde. Kanske vill du ta ett kliv uppåt på karriärsstegen. Kanske vill du byta arbetsplats eller till och med bransch.
Lyssna till din längtan och skapa en eller flera målbilder av vart du vill komma.
Även om de just nu känns avlägsna så finns det utan tvekan någonting du kan göra här och nu för att komma närmare dem, ett steg i rätt riktning, om än så litet.
”Vad är det första steget mot dina tre-års-målsättningar”, frågar jag och han svarar, snällt och glatt den här gången. När vår coaching timme är över går han därifrån med mycket mer spänst i stegen än när han kom.
Publicerat med klientens godkännande
Vad är DIN riktning mot ett meningsfullt arbete?