Förmodligen har du upplevt flow någon gång i ditt liv; du har varit så uppslukad av någonting som du gör att du förlorat känslan av tid och rum. Du har glömt att äta och glömt att se på klockan och bara fortsatt, helt absorberad av det du håller på med.

Grundaren till det psykologiska begreppet ”flow” hette Mihaly Csikszentmihalyi. Han forskade i orsakerna till att vissa aktiviteter gör oss mer motiverade och dessutom kan ge oss mer njutning. Hans forskning utmynnade i termen flow för att beskriva ett tillstånd då vårt medvetande blir ett med den handling som utförs, vilket resulterar i total harmoni, just där och då, i en känsla av optimal prestanda.

Jag förstår bra vad han menar med att bli ”ett med handlingen”.

Jag brukar rätt så ofta komma i flow när jag skriver och då känns det som att jag är ett med texten som rinner ur mig, faktiskt. Jag har också upplevt att jag är ett med en intressant arbetsuppgift, boken jag läser eller en idrottsprestation såsom löpning.

Att bli ett med löpningen är förresten en ganska häftig upplevelse. Benen bara pinnar på och jag springer som av mig själv. Det enda som existerar är min kropp som gör det den är bäst på – att röra på sig. Inte många tankar får plats i hjärnan och de som gör det har alla att göra med rytm, andning, framåt.

På sistone har jag gjort en enormt intressant slutsat efter att ha frågat många av mina klienter om deras flow-tillstånd:

Det finns två olika typer av flow.

Den första är så kallad prestationsflow. I det tillståndet presterar du på max, energinivån är hög och din prestanda likaså. Jag ser ofta detta hända för idrottare och musiker. Själv har jag många gånger haft det här tillståndet på jobbet när kreativiteten flödar, idéerna sprutar och produktiviteten blomstrar. En känsla av att ”ingenting kan stoppa mig” infinner sig.

Den andra typen är en mer vilsam flow, rekreationsflow kallar jag den för. Den kan inträffa till exempel när man läser en bok, samtalar intensivt med en god vän eller mediterar. Jag kan förlora mig totalt i dylika rofyllda aktiviteter typ när jag löser korsord eller syr.

Denna flow är nästan andlig, väldigt helande och energigivande, medan prestationsflowen kan kännas till och med energidränerande, om den pågår tillräckligt länge. Ett idésprutemöte kan vara nog så energiserande, men efteråt kan det kännas som att man verkligen har gett sitt allt och är helt ”tom”.

Den här upptäckten tycker jag att är så otroligt spännande!

Varför? Jo, för att:

om vi kommer underfund med vad som gör att vi uppnår prestationsflow så blir vi också på det klara med vad som driver och sporrar oss, vad som är vår passion.
om vi kommer underfund med vad som ger upphov till rekreationsflow så finner vi också vägen till vad som avstressar och återhämtar oss, vad som är helande.

Håller du med? Kan du relatera? När brukar du uppleva prestationsflow versus rekreationsflow? Berätta!