Skillnaden mellan kvinnliga och manliga hjärnkontor

Ibland är det inte lätt att vara den enda kvinnliga representanten i familjen.

Jag tror det var Mia Törnblom som en gång beskrev så träffsäkert: “Om jag ställde en tvättkorg fylld med smutsbyke mitt på köksgolvet så skulle min man inte reflektera över saken, utan galant kliva över korgen dag efter dag.”

Ungefär så har det känts för mig idag.

Att bo i ett stort hus med ännu större gård är härligt, men innebär förstås att det finns en aldrig sinande ström av saker som behöver göras. Väggar ska målas, yttertak tvättas, ogräs rensas, gräsmatta klippas, träd fällas, fönster putsas…

Jag har en benägenhet att se allt som behöver åtgärdas. Männen i huset, däremot, tenderar att glatt ignorera eventuella missförhållanden. Det är inte för att de inte skulle bry sig. Det är för att de inte MÄRKER att gården är täckt med barr och kottar. De SER inte att trappan är lite sned. De UPPTÄCKER inte mossan på taket. Precis som den där tvättkorgen mitt på golvet.

Det är oerhört fascinerande att män och kvinnor uppfattar dylika saker på så olika sätt!

Jag har funderat mycket på om det kan finnas i skillnader i mäns och kvinnors hjärnor som förklarar fenomenet. Det har gjorts massor med undersökningar för att försöka utreda detta, men med föga resultat.

Vissa små skillnader i de olika delarna i hjärnan har kunna konstateras, såsom att kvinnor har tjockare hjärnbark (kontrollerar bl.a. uppfattningsförmåga och språk) medan män har större hippocampus (lokalsinne och minnesbildning). Om en hjärna valdes ut på måfå skulle forskarna dock ha svårt att säga om det är en hon- eller hanhjärna, så små är skillnaderna.

Ny forskning bjuder möjligen på en förklaring.

Forskare i USA har analyserat mer är 45.000 studier av hjärnan och kommit fram till att kvinnfolks hjärnor är aktivare. Detta har de kunnat konstatera genom att granska hjärnans blodflöde, som är större i kvinnliga än i manliga hjärnkontor.

AHAAA! Nu börjar bitarna falla på plats! Min jobbigt överaktiva hjärna är svaret!

Svaret till att mansfolket i huset helt enkelt öppnar kylskåpsdörren när de blir hungriga och utbrister “Finns det mat?” – medan jag omständigt planerar hela veckomenyn beaktande alla näringsrekommendationer, närbutikens erbjudanden samt att glutenintoleranta mamma kommer på besök på onsdag...

Svaret till att de packar väskan inför långhelgen på beundransvärda fem minuter – medan jag har kollat väderleksrapporten tre gånger, vilka restauranger vi ska besöka samt var hotellet ligger och har efter två timmar förtvivlad provat det mesta i garderoben men inte kommit längre än till att packa ner underkläderna...

Och svaret till att de inte märker en tvättkorg som står centralt på köksgolvet för att inte tala om disken som tornar upp sig, medan jag hinner flippa ur hundra gånger för dammråttorna som far runt, de flottiga fingeravtrycken som dykt upp på kylskåpsdörren och en ny skråma som uppenbarat sig i parketten…

Nån som vet hur man stryper blodfödet i hjärnan? Anyone? Just kidding :-D

Efter att jag uppmärksammat de härliga männen i familjen på att lite träd behövde fällas var de inte sena med att dra fram motorsågen...

Karriärtips: Så hittar du ditt drömjobb

Många i åldern 40-55 vill byta jobb (31%) men ytterst få gör någonting åt saken (10%), vilket i de flesta fall beror på att man helt enkelt  inte har en aning om vad man egentligen vill arbeta med.

Detta skrev jag om i mitt förra blogginlägg, och lovade plita ner lite tips på hur du kan göra om du hör till dem som går omkring och drömmer om en ny karriär.

Men först några ord om hur det kommer sig att det blir så. Att man förr eller senare börjar längta efter nåt nytt.

Förklaringen står att finna i vår inlärningskurva. I början av ett nytt jobb eller nya arbetsuppgifter är vi förstås noviser. Vi samlar information och lägger pussel för att förstå hur allting hänger ihop. Vi är förvirrade – men det känns spännande och är givande när pusslet växer fram bit för bit.

Denna fas tar i runda slängar ett halvt till ett år, varefter vi börjar uppleva oss som kompetenta. I och med det blir vi självsäkra och trygga i vår roll. I detta skede av inlärningskurvan är vi som mest engagerade och produktiva, ett läge som för de flesta pågår i två-tre år.

Stegvis glider vi in i den tredje och sista fasen – bemästring. Nu vet vi definitivt vad vi håller på med. Vi befinner oss helt och totalt i vår bekvämlighetszon, skickliga och kunniga. På toppen av inlärningskurvan brukar vi trivas högst i ungefär ett år. Sakta men säkert börjar vi dock få besök av Långtråkigheten. Efterom vi inte längre utvecklas inträder så småningom en känsla av enformighet.

I detta skede behöver vi hoppa till en ny inlärningskurva. Men vilken? Det är här som de flesta av oss kör fast. Att hitta sin nästa inlärningskurva är inte alltid så lätt.

Till all lycka så finns svaret i din hjärna. Ta fram papper och penna och påbörja en inre dialog:

• Vad har jag gillat mest med de arbeten jag har haft? (Gå igenom arbetsplats för arbetsplats och skriv ner)

• På vilket jobb var jag som gladast? Varför?

• Vilken är min(a) största prestation(er) i arbetslivet?

• Vad för slags team får mig att trivas allra bäst? Vilka värderingar ska teamet / arbetsgivaren ha?

• Hurudan arbetsmiljö gillar jag?

• Vad är jag bra på? (Skriv ner alla styrkor som du kommer på även om de inte har med arbetet att göra)

Förhoppningsvis ger denna självanalys några första indikationer på vad ditt drömjobb kunde vara. Andra saker du kan göra är att skaffa dig en mentor eller en karriärcoach. Att påbörja en ny hobby eller gå en kurs är också alltid bra. I bästa fall kan ett sidointresse leda till en ny karriär – såsom det gick för mig!

Min inlärningskurva började plana ut för ungefärligen ett år sedan.

För mig gav den inre dialogen snabbt utfall – jag vill jobba med människor. Det gör jag redan på fritiden då jag arbetar som mental tränare, vilket jag älskar. Så jag började drömma om en position inom HR. Tänk att få möjligheten att hjälpa personalen att må bra och trivas på jobbet...

Lättare tänkt än gjort. Men en dag uppenbarade sig rätt tillfälle och jag uttryckte min önskan till chefen. Den föll i god jord, tack och lov! En diskussion påbörjades, vilken ledde till att jag nu har bytt yrkesbana från marknadsföring till personaladministration!

En ny karriär behöver alltså inte alltid innebära att man måste byta arbetsgivare. Ibland kanske drömjobbet finns precis framför näsan.

Så om karriären har stagnerat, du inte utvecklas på jobbet eller drömmer om att göra någonting nytt och spännande – påbörja din inre dialog och därefter resan mot drömjobbet! Du har inget att förlora men allt att vinna!

Kan inte annat än att skina ikapp med solen av glädje och tacksamhet över mitt nya jobb!

Dags för en ny karriär!

För att vi ska trivas på jobbet behöver vi ett meningsfullt arbete. För att arbetet ska vara meningsfullt behöver vi ha lagom med utmaningar, trevliga arbetskompisar och en känsla av att vi är en del av någonting större som vi kan kontribuera till.

Men framför allt behöver vi utveckling. Att lära sig nya saker och uppnå personlig utveckling är enligt undersökningar den allra största motivatorn för de flesta i arbetslivet (se t.ex. “Mitt i karriären”-barometern).

Så även för mig.

Därför lämnar jag nu mitt jobb – trots att jag älskar det!

Här på bloggen får du, kära läsare, oftast följa mina funderingar och företaganden som mental tränare. Till vardags fylls mina dagar av helt andra sysslor, då jag jobbar som marknadsföringschef hos IT-distributören Pedab.

I 23 år har jag varit marknadsförare i IT-branschen. Denna roll gled jag in i av en slump, eller egentligen två (hur det gick till kan jag berätta mer om en annan gång). Som för oss alla så har yrket inneburit upp- och nedgångar, men på det stora hela har jag verkligen älskat mitt jobb!

Det sägs att man ska lämna festen när den är som roligast. Mitt uppe i en roll som jag har älskat så mycket så väljer jag nu att anta en kittlande utmaning att börja på ny kula och starta en fräsch yrkesbana.

Orsaken är inte att jag tröttnat. Orsaken är att jag behöver en rejäl knuff utanför min bekvämlighetszon.

Det har varit tryggt och skönt att syssla med bekanta, invanda arbetsuppgifter. Men nu är jag i behov av någonting nytt som får mig att växa som person, arbetstagare och kollega. Och det är utanför bekvämlighetszonen som man växer allra mest!

Det är lätt hänt att man stannar i sin Comfort Zone. Ibland är det helt rätt. Ibland är trygghet och stabilitet precis vad man behöver i livet. Oftast stannar man dock där av bekvämlighet eller av harighet inför vad det skulle innebära att ge sig ut på okända vatten.

Enligt “Mitt i karriären” -barometern önskar en tredjedel av alla arbetstagare byta arbetsroll men bara en tiondel aktiverar sig i saken. Den största orsaken till denna inaktivitet uppger de tillfrågade är att de inte vet vad de vill göra. Jag hävdar att den största orsaken är komfort. Eller att man helt enkelt inte tänker på att man inte behöver ta ett jättekliv och hamna utanför bekvämlighetszonen på en gång.

Vad var och en kan göra är att ta små små steg mot utkanten av zonen och börja utforska vad man skulle vilja göra.

Om du hör till dem som känner att karriären har stannat upp och att du behöver utvecklas, ge dig själv en vänlig liten knuff mot zongränsen. Sätt igång redan idag med att ta steget mot nya möjligheter! Anmäl dig till en kurs, engagera dig i ett nätverk, ta en mentor eller uppsök en karriärcoach…

Vilka arbetsutmaningar det är som jag ska ta mig an härnäst avslöjar jag i ett kommande inlägg, tillsammans med tips på vad DU kan göra om du längtar efter en nystart eller en förändrad karriär mitt uppe i livet. Så mycket kan jag avslöja att jag inte lämnar IT-branschen… Ej heller min arbetsgivare Pedab… Fortsättning följer!

Bra laganda vinner FM-guld!

I söndags var det stor handbollsglädje i min hemkommun då Kyrklätts IF:s C 03-juniorer blev finska mästare i handboll, både flick- och pojklaget.

Det var en rafflande finalhelg med mycket jämna matcher, åtminstone för killarnas del. Jag har haft glädjen att få jobba med och följa det fantastiska pojklaget. Vårt samarbete inleddes hösten 2016 och min första mentalträning med dem hade temat “laganda”.

Vi snackade då om “de fyra S:n” som kritiska framgångsfaktorer för att uppnå äkta teamkänsla:

• Samhörighet

• Sammanhållning

• Samarbete

• Stämning

Vi skapade också lagets gemensamma värderingar. Två säsonger senare fungerar laget enligt samma värderingar och har inte hellet tappat den röda tråden kallad laganda, utan kontinuerligt jobbat på att stärka den. Och det syns!

I fredags höll jag en mental peppning med laget inför finalerna. Efteråt kunde jag bara konstatera att killarna var redo – redo att kasta sig in i finalmatcherna medvetna om att de förberett sig så bra som möjligt både spelmässig och mentalt. Under vår session i fredags återkom de gång på gång till att det viktigaste är team spirit och att kämpa för varandra.

Denna fina inställning, lagandan och kämpaglöden, gav dem FM-guld!

Jag vill gratulera alla stronga juniorer till guldet och för att ni hela säsongen tränat, spelat och haft roligt i handbollens tecken! Ni visade minsann att ni har vuxit både utanför och på planen och att ni kan spela fantastisk handboll.

Även tränarna, lagledarna och alla andra som jobbat för laget ska ha en stor eloge! Era insatser är guld värda (bokstavligen! :) Det är oerhört glädjande att se hur långsiktigt juniorarbete ger ungdomarna rätt värdegrund och fina idrottsliga resultat på samma gång!

Härligt jobbat allihop och GRATTIS!

KyIF:s C 03-pojkar nådde sin målsättning att bli nr 1 för säsongen! Deras finska mästerskap är resultatet av många element, med bra laganda som den viktigaste faktorn, och några hemliga vapen...

Bli proffs på att rensa i hemmaröran - med hjälp av en enda fråga

Jag har börjat döstäda.

Nej, jag ska inte dö. Inte på länge än. Men när jag en vacker dag går hädan så ska inte mina barn behöva städa upp efter mig.

Min väninnas mamma gick bort i höstas. Hon hade varit sjuk en tid så det kom inte som en överraskning. Däremot blev det en stor överraskning hur mycket prylar mamman hade samlat på sig under åren.

Hela vintern har min väninna hållit på och städat och rensat efter sin mor. Vilket enormt jobb det har varit! Tänk att vid varje sak stanna upp och fråga sig; Vill jag ha det här? Vill någon släkting ha det här? Går det möjligen att sälja? Ska jag föra det till loppis? Eller bara slänga?

Detta vill jag inte att någon i min närhet ska behöva gå igenom!

Alltså döstädar jag. Det är förresten ett begrepp som myntades 2017 av Margareta Magnusson och som har blivit jättepopulärt, hennes bok "Döstädning - ingen sorglig historia" kom ut i höstas och köptes på studs av 20 länder.

Att rensa ut är för mig inte helt lätt, eftersom jag till min natur är Det-kan-vara-bra-att-ha –typen. Dock har jag insett att människan mår bättre av mindre saker, så jag har under årens lopp lärt mig att bli bättre på att gallra bort onödiga prylar.

Det avgörande var när jag kom på Frågan – en fråga som jag ställer till mig själv när jag tvekar om jag fortfarande ska behålla en pryl eller inte. Det jag frågar mig själv är:

“Kommer jag att sakna denna?”

Hittills har svaret alltid varit “nej”.

Vänner saknar man om de flyttar bort ur ens liv. Men om en handväska, som jag tycker är jättevacker men aldrig använder för att den inte passar ihop med någon outfit jag har, flyttar via loppis till ett annat hem, där den används dagligen, så nej, jag kommer inte att sakna den!

Testa gärna min fråga och berätta hur den funkade för dig!

Nu är det avgjort - jag behåller den röda!

Så tacklar du livets motgångar - fyra tips

Allting går inte alltid som på Strömsö. Nu som då bjuder livet på motgångar och tuffa perioder då det känns extra tungt.

Men hur gör man när livet strular runt? Hur ska man ta sig igenom jobbiga skeden i livet?

Detta föreläste jag om för en tid sedan på Svenska Finlands Idrotts seminarekväll. Min uppgift var att ge åhörarna tips om vad man kan göra då man som idrottare trillar ner i en svacka; perioder med skador, överträning, motivationsbrist, utmattning, stagnation, tävlingsnervositet, tränarproblem…

Tipsen utformade jag alltså för idrottare, men de kan lika gärna tillämpas av vem som helst som går igenom någonting jobbigt. Här kommer de fyra råden:

1. Visualisera

Man ska leva i nuet sägs det, vilket är ett mycket bra råd, men när du har det jobbigt så ska du faktiskt leva i framtiden! Stundvis i alla fall. Forskning visar nämligen att när vi visualiserar framtiden och hur bra allt kommer att bli och sen kommer tillbaka till nuet, så är vi mer hoppfulla, optimistiska och motiverade att ta oss förbi hinder på vägen mot målet.

Hur du rent konkret kan göra är att föreställa dig och skriva ner hur livet ser ut och hur det känns när du om några år (3-7 år framåt i tiden) har uppnått någonting bra. Vad gör du, vad känner du, vad tänker du, var bor du, vilka personer finns i ditt liv… När du visualiserar framtiden på det här sättet så är du mer benägen att göra någonting åt din jobbiga situation och vidta  åtgärder för att komma ut ur det som känns tungt.

2. Sök inspiration

En oerhört viktig sak att inse är att du inte är ensam. Det finns massor med människor som har det tungt just nu, i denna sekund, och som går igenom jobbiga saker. Det finns också massor med människor som har tagit sig ut ur det jobbiga.

Ett bra exempel är Michael Jordan, basketpelaren. När han var 15 år gammal sökte han in till universitetslaget i basket i Laney High School. Han fick dock avslag på sin ansökan. När han fick beskedet blev han förkrossad. Han ansåg att det var det ultimata misslyckandet, stängde in sig på sitt rum och bara grät.

Han tänkte till och med sluta med basket men bestämde sig för att fortsätta och för att träna ännu hårdare för att nå dit han ville. Han lyckades och blev en av de mest framgångsrika basketspelarna genom tiderna.

Det finns många liknande exempel som du kan bli inspirerad av, googla till exempel “from failure to success”.

3. Vänd negativt till positivt

Det här är en konkret övning som är mycket effektiv.

När man är deppig och livet känns tungt så brukar man ofta tänka negativa tankar, såsom ”Jag klarar inte det här, jag orkar inte mer, livet är inte roligt, jag är inte så bra, våren blir inte lätt...” Skriv upp den tanken. Viktigt är att meningen innehåller ordet “inte”. Gå in i meningen en stund och känn efter hur illa det känns. Låt gråten komma om det känns så.

Vad du ska göra sen är att sudda ut ordet “inte”. Plötsligt blir det negativa till nåt positivt! Gå nu in i den här meningen och tänk dig hur bra allting kommer att bli. Klipp ut meningen och häng upp den på kylskåpet, på badrumsspegeln eller någonstans där du ser den varje dag.

4. Visa SISU

Angela Duckworth är en amerikansk psykologiprofessor som har forskat i vad som gör människor framgångsrika. Hon har kommit fram till att den allra allra viktigaste egenskapen är någonting som på engelska kallas för GRIT.

Hur översätter man det? Jag läste boken "Hjärna, gener & jävlar anamma", skriven av en svensk professor i kognitiv neurovetenskap, Torkel Klingberg. Han har studerat hur barn lär sig och liksom Angela Duckworth kommit fram till att “grit” är den viktigaste faktorn för inlärning. I boken bollade han med olika översättningar av ordet "grit" till svenska  och kom fram till att “jävlar anamma” bäst beskriver vad det är frågan om. När jag läste vidare kunde jag inte låta bli att le för mig själv, då han skrev “I Finland är översättningen lättare, för finländarna har i generationer vetat vad SISU betyder” :-D

Ge aldrig upp fast det känns tungt ibland! Ta dig igenom det svåra, såsom Michael Jordan. Det hör livet till att uppleva tunga saker, men det avgörande är hurudan inställning vi väljer och hur vi hanterar situationen för att ta oss ur det jobbiga. Att vi visar SISU!

Supersmaskig banan-chokladkaka (glutenfri och mjölkfri)

Släng inte övermogna bananer – de är bra till mycket! När de blivit sådär tråkigt brunprickiga och ingen i familjen vill röra dem, då är de som sötast och väl värda att ta vara på.

Jag har för vana att köpa hem en klase bananer när jag veckohandlar. Även om jag väljer så gröna som möjligt så händer det ofta att jag på botten av fruktskålen finner övergivna bananer som inte är så vackra längre. Men desto användbarare!

Så låt dem absolut inte sluta sina dagar i soporna utan förvandla dem till läckerheter som garanterat gör succé!

Jag brukar göra t.ex:

• Smoothie: Mixa 2 bananer med 2 dl havremjölk och 1 msk vaniljsocker

• Glass: Skala och skiva 2 bananer och frys in dem. Mixa de frysta bananbitarna med 3 msk jordnötssmör

• Plättar: Rör ihop 1 mosad banan, 2 ägg, 3 msk mjöl, 1 tsk vaniljsocker och stek plättar

• Microbanan: Gör en skåra längs med bananen, peta in 4 chokladbitar, micra tills chokladen smultit, avnjut med glass

• Mousse: Mixa 1/2 banan, 1 avokado, 1 dl kokosmjölk, 1 msk kakao, 2 msk honung, 1 tsk vaniljsocker, 2 msk Nutella, toppa med krossad mandel

Mitt senaste experiment med övermogna bananer resulterade i en banan-chokladkaka, som alla i familjen tyckte var jättegod. Eftersom jag lider av känslig mage (IBS) så bakar jag alltid gluten- och mjölkfritt. Här kommer receptet:

Banan-chokladkaka

• 2 mosade bananer

• 2 msk kakaopulver

• 1,5 dl mandelmjöl

• 2 tsk vaniljsocker

• 2 msk stevia

• ½ dl farinsocker

• 1 tsk bakpulver

• 1 ägg

• 3 msk jordnötssmör

Rör ihop alla ingredienser utom jordnötssmöret och häll smeten i en form med löstagbara kanter. Garnera med jordnötssmör (tips: kör det en stund i micron först så att det blir rinnande) Grädda i 200 grader i ca 13 minuter. Låt svalna och servera med en klick vispad grädde.

Lycka till, hoppas det smakar!

Inte kanske så lockande att ta en tugga av dessa, men de är perfekta att göra till olika läckerheter!

Taggad med kvinnokraft!

Jag har haft en varm känsla inombords i många dagar nu. Närmare bestämt ända sen i onsdags. Då fick jag uppleva en kvinnoenergi utan like!

Vad som hände var att kvinnonätverket Oasen ordnade sin månatliga sammankomst – ett tillfälle för finlandssvenska damer att få sammanstråla och lyssna till en intressant talare, äta middag samt nätverka.

Den här månaden var det jag som var den “intressanta talaren” :-)

Jag infann mig i god tid för att inspektera lokalen och förbereda mig för min föreläsning. Snart började det strömma till kvinnor i rask takt. Konferensrummet fylldes på fem röda och blev fyllt till sista plats. Till slut var vi runt 100 damer i rummet!

Jag blev på samma gång överrumplad, ödmjuk och superglad för att så många dök upp. Det märks att det här med mental träning är något som verkligen intresserar folk. Såååå roligt!

Där stod jag inför en sprängfylld konferenslokal och pratade mental träning. Vilken känsla!

Rubriken för min föreläsning var “Så blir 2018 ditt bästa år någonsin”. Jag pratade drömmar och målsättningar, prioriteter och förändring. Publiken fick också göra en hel del övingar för att sätta fart på de små grå och tänka i nya banor. Jag ställde dem bland annat frågan:

“Tänk dig att det är nyårsafton 2018 och du blickar tillbaka på året som gått. Vad skulle ha behövt hända under det här året för att du då ska tänka att detta var ditt bästa år någonsin”.

Ingen lätt fråga att besvara sådär ett tu tre!

Hur skulle du besvara den frågan?

Jag är så glad att jag fick möjligheten att dela mina “läror” med så många kvinnor och vill ödmjukast tacka alla er som kom och lyssnade!

Seminariekväll på Arcada i Helsingfors 6.3: I skuggan av idrotten

Det är inte lätt att vara toppidrottare, har jag återigen kunnat konstatera. Vinter-OS i Pyeongchang är avklarat och vi har fått glädja oss åt många fina prestationer. Min dominerande känsla har dock inte varit glädje, utan medömkan – det brukar bli så när jag följer med stora mästerskap.

Medlidandet föds inte av att se finska OS-deltagare misslyckas. De har försökt sitt bästa för att toppa formen och vara bäst när det gäller, vilket ibland räcker långt och ibland inte riktigt lika långt. Nej, det föds av all kritik som de får utstå. Det medaljtörstande finska folket följer OS-deltagarna som hökar och gapar ut sin besvikelse till höger och vänster om det inte strömmar in medaljer i rask takt. Det gör mig oerhört ledsen.

Som ex-idrottare vet jag hur vansinnigt mycket det krävs för att ta sig till toppen.

Åratal av hård träning i ur och skur, optimering av kost och vila, försakan av fester och annat roligt som övriga ungdomar roar sig med, ett starkt psyke som tror på sig själv trots bakslag, skador och kritik från en massa olika håll.

Därför känner jag extra mycket för alla som satsar för fullt på idrott. Var och en som tävlar i OS ger garanterat sitt allt. De förtjänar inte glåpord, hånfullhet eller smädelser. Vad de förtjänar är uppmuntran, peppande och support.

Är du idrottare eller tränare? Funderar du på hur du eller din(a) adept(er) ska bli mentalt starkare, för att bättra kunna handskas med eventuella motgångar, krav och kritik?

Häng då med på Finlands Svenska Idrotts seminariekväll den 6.3! Under kvällen diskuterar vi bland annat vad som krävs för att hålla träningsivern uppe, ätstörningar inom idrottsvärlden och hur man vänder motgång till framgång.

Läs mer och anmäl dig här senast den 27.2!

Du finlandssvenska kvinna som känner att du behöver lite ny inspiration!

Är du kvinna och finlandssvensk? Då är du välkommen på en inspirerande föreläsning! Onsdagen den 31. januari bjuder den kvinnliga nätverket Oasen på en uppfriskande kväll med temat:

”Så blir 2018 ditt bästa år någonsin!”

Nätverket Oasen grundades 2006 för att finlandssvenska kvinnor skulle få träffas, umgås och låta sig inspireras av intressanta föredrag en gång i månaden. På träffarna brukar det dyka upp 40-70 deltagare för att få nya tankar, synvinklar, idéer och kunskap.

På årets första träff riktas blickarna mot året som just har börjat. Vad har det i beredskap? Livade upplevelser och nya erfarenheter eller kanske mindre stress och föga oro. Svaren finns inom var och en och de ska under kvällen luskas fram med hjälp av en mental tränare – gissa vem!

Jo jag är den som har äran att få vara kvällens talare!

Jag är redan nu förväntansfull, eftersom jag verkligen trivs med att föreläsa, och speciellt på ett tema som detta! Det finns inte någonting som är så givande som att få möjligheten att inspirera och ge upphov till aha-upplevelser hos publiken. Jag kan nästan garantera att det kommer att bli några sådana även den här gången!

Föreläsningen blir en lagom kombination av framtidsvisioner och konkreta steg på vägen. Häng med och få en kickstart till det nya året! Du fylls garanterat av energi och får samtidigt konkreta tips som kan bidra till att 2018 blir ditt bästa år någonsin – eller i alla fall inte ytterligare “bara ett år i raden”.

Föreläsningen går av stapeln 31.1. kl 18 på Handelsgillet i kabinettet Donatorn, Kaserngatan 23, Helsingfors.

Deltagandet är kostnadsfritt men kräver att du anmäler dig, och det gör du här

(I övrigt-fältet meddalar du om du äter middag efteråt, kvällens meny är getost-rödbetspaj och middagen kostar 18 euro.)

Hoppas att vi ses den 31. januari!

På träffen jobbar vi på ett lättsamt sätt fram våra individuella mål för 2018! Häng med du också!